Jag vaknade av något krispigt ljud från fönsterrutan. Jag satte mig upp och såg mig omkring. Mamma var inte där. Jag vände mig mot bordet igen. Ännu en lapp.
”Jag åkte hem en stund. Pappa skulle komma vid fem. Puss”
Jag vände mig om mot den stora, vita klockan på väggen. Kvart över 4. Pappa kommer om 45 minuter.
Jag hörde det skrapande ljudet igen. Jag reste mig upp och gick fram till fönstret. Jag drog bort gardinen och såg en man, kanske 40 år, stå och tvätta fönstret. Han fick först en chockad min, jag måste ha sett hemsk ut, men vinkade glatt. Jag log smått och drog för gardinerna igen.

Jag gick fram till bordet igen och satte på musik på datorn och nynnade till en stund. Snart började min mage kurra. Jag reste mig upp och gick till den lilla cafeterian. Det var Emily som stod i kassan.
”Hej sötnos” Sa hon och log mot mig
”Hej” Sa jag och log mot Emily medans jag tittade vad om fanns.
”Visst kan jag äta allt?” Frågade jag
”Jadå” Hon log mot mig
Jag fortsatte kolla runt en stund innan jag tillslut bestämde mig.
”En baguette, en Scweizernötchoklad och en cola tack” Sa jag och tog fram plånboken
”44 kronor” Sa Emily medan hon tog fram sakerna.
Jag gav henne en femtiolapp och fick 6 kronor tillbaka.
”Tack” Sa jag och gick tillbaka till mitt rum. Jag satte mig i sängen och åt baguetten. Den verkade innehålla smör, gurka, paprika och ost. Den slank ner ganska fort. Jag öppnade colan och drack lite av den.
Sen vände jag mig om mot bordet och satte på Selena Gomez låt Who Says. Jag öppnade chokladen och började tugga på den. Jag nynnade sakta på den.
Snart började jag även sjunga. Jag var så inne i låtarna att jag inte märkte att Emily kom.

”Hej” sa hon efter en stund
Jag vart först chockad
”Ehhmm, hej” Sa jag försiktigt och stängde av musiken. Jag hade nu bara 2 rader kvar av chokladen.
Hon satte sig på kanten av min säng.
”Du sjunger jättebra!” Sa hon och log
”Va?!” Sa jag chockat. Hade hon hört mig. Vad pinsamt. ”Neej, gör absolut inte” sa jag sen
”Jo” Hon log mer mot mig nu.
Jag skakade på huvudet
Snart kom det in en ny kille. ”Carson” Stod det på hans namnbricka, så jag antog att han hette det.
”Hej” Han sträckte fram handen. Jag tog emot den och skakade den lätt.
”Sätt dig ner Cars” Sa Emily med en liten suck. Carson satte sig ner fort.
”Jo” Började Emily ”Det är så att vid 12 i förmiddags så inträffade det en väldigt stor bilolycka, minst 15 personbilar och 3 lastbilar krockade utanför Solna.”
”Solna, Solna...” Mumlade jag för mig själv. Min morbror bor ju där. Mamma, pappa och min lillasyster skulle ju dit sen.
”Är mamma och pappa inblandade!?” Sa jag förtvivlat
”Vänta lite” Sa hon ”Hittils har man hittat 57 perosner, varav 17 bekräftats döda.”
”Är mamma och pappa inblandade?” Frågade jag ännu en gång.
Emily bara fortsatte
”Av dom 17 är det 10 barn, 3 spädbarn, resten mellan 8 och 14”
”Är mamma och pappa inblandade!?” Skrek jag
”Ja, din mamma, pappa, lillasyster och hund är inblandade” Sa Emily sen
Jag vart i chocktillstånd.
”Va?!” Fick jag fram ”Hur är det med dom?”
”Din hund, Fritt, ligger på Karolinska djursjukhuset och din mamma ligger i värmerummet just nu. Hon var iskall efter krachen, din pappa har fått en kraftig koma och ligger på intensiven med ständigt övervaknig.
Jag bleknade
”Min syster då?”
”Hon.... Hon...” sa Emily och stammade
”Hon vad?”
”Hennes läge är kritiskt, vi vet inte om hon kommer klara sig...” Emily tog en paus
Jag fick en chock till. Dom visste inte hur min lillasyster mådde. Det var hemskt. Jag har alltid stått nära min syster och så vet dom inte om hon är död....
”Miranda, vi är jätteledsna” Sa Emily
”Bara... Bara gå” sa jag och suckade djupt
Emily nickade och hon och Carson gick ut. Dörren stängdes och jag kunde äntligen gråta ut. Jag gröt och jag grät och jag grät.
---
Hur var den? Komentera vettja