”Miranda, Miranda” Jag öppnade svagt ögonen.
Jag såg mig omkring. Allting var vitt.
”Va..var är jag?” Frågade jag sakta
”På ett sjukhus.” Jag hade nu kommit fram till att det var mamma jag pratade med.
”Varför?” Jag satte mig omkring och utforskade rummet ytterligare. Jag hade någon konstig maskin i näsan.
”Du slog i huvudet när du gjorde volten på plinten” Sa hon. Hon satt på sängkanten.
Två läkare kom in, en tjej och en kille.
”Emily” Tjejen sträckte fram handen mot mig. Jag tog emot den
”Miranda” Sa jag sakta
Killen kom också fram
”Robert”
”Miranda” Sa jag ännu en gång
”Vi ska göra en ny röntgen av ditt huvud och kolla igenom en sista gång. Det ser ut som att du har fått hjärnskakning” Sa Emily och började rulla ut min säng. Mamma gick efter och höll mig i handen.
Vi kom snart in i en mörkt rum. Jag lades på en bänk och fick en krage runt halsen. Sen gick alla ut ur rummet. Snart hördes ett klick och jag var klar. Jag lades på sängen igen och rullades tillbaka i mitt rum.
”Vi kommer snart tillbaka med resultatet” Sa Doktor Robert och han och Emily gick ut.
”Sov lite” Mamma strök mig på pannan
”Okej” Det gick fort att somna. Efter 3 minuter sov jag som en stock.

–

Jag vaknade 1 timme senare. Mamma satt och pratade med Emily och Robert i andra änden av rummet.
”Mamma?” Sa jag sakta
Alla tre huvuden vändes mot mig. Snart var alla hos mig.
”Vi har fått provsvaren” Började Emily
”Det ser ändå ganska bra ut” Fortsatte Robert ”Men du har fått en värre hjärnskakning och kommer bli kvar på sjukhuset i ungefär en vecka till”
Jag svalde och nickade kort
”Du behöver vila mycket nu” Emily log mot mig
”Vi ska nog gå nu” Hon gick mot dörren ”Vi finns om du behöver något”
Jag somnade om strax efter det och sov resten av dagen.

–

Jag vaknade vid 9 nästa morgon. Mamma var inte där. Jag vände huvudet mot bordet bredvid för att dricka lite vatten. Jag tog en klunk och ställde sen tillbaka glaset. Då såg jag en lapp.
”Miranda” Stod det på framsidan. Jag tog upp den och började läsa
”Hej gumman. Jag åkte till affären och köpte lite frukostgrejer. Är tillbaka innan halvtio. Puuss mamma”
Jag ryckte lätt på axlarna och lade tillbaka lappen. Jag gick på toa.
När jag kom tillbaka in i rummet stod mamma med två kassar i handen bredvid sängen. Jag log och lade mig i sängen igen.
”Jag köpte lite frukost. Första morgonen på sjukhuset ju” Sade hon
”Jo, ja” Sade jag och log
”Jag köpte ägg, vill du ha?”
”Jag tack” Jag satte mig upp i sängen och la en kudde bakom ryggen.
Mamma log
”Jag går och kollar om dom kan koka två stycken” Hon försvann snabbt iväg och jag var ensam igen.
Jag såg mig omkring i rummet. Ganska tråkigt, vita väggar, en tavla med nån konstig sjö på en av dom. En liten diskbänk med några skåp. Mörka golv. Ett bord i andra sidan bordet och min säng, en vit säng, med vita lakan på.

Jag stördes ur mina tankar när mamma kom in med äggen. Jag satte mig upp, ännu mera rät och drog fram bordet över mig. Jag älskade bordet. Det var som en bricka som man kunde justera höjd på. Men den hade
inga ben. Så man kunde dra den över sig. Som nu, jag kunde sitta kvar i sängen fast ändå ha ett bord. Den var jätterolig.Mamma skrattade åt min min.
”Vadå?” Frågade jag och skrattade
Jag fick äggen på en tallrik. Mamma gjorde även en macka som hon skrev MC på. Mina initialer.
”Juice?” Frågade hon
”Visst” Svarade jag, fullt upptagen med mitt ägg
Hon skrattade lite till.Jag åt upp min frukost. När jag var klar gav jag tallriken till mamma och skjutsade undan bordet, lade mig tillrätta och
vilade
------
Vet att den vart lite kort...

Hur var den? Komentera!